Bristning

Vi väntar på att skärmarna ska blomma vi kör och flyger mot paradishägringar och sopsorterar när vi har lust sågen tar sig igenom det sista av grenen vi mår bra, vi mår dåligt vi älskar lite med oss själva i väntan på en känsla Vattnet stiger och trycker mot dammluckan och vi, vi bara är […]

Läs mer Bristning

Vi och vår vän

Vi står med våra fallskärmar vid kanten av ett stort vatten. Kanten är av betong och bakom oss finns en skog. Tusentals koltraster sjunger i trädtopparna. Men kakafonin tystas ner till ett svagt sorl där vi står. Det är som en pool där nere; med blått, genomskinligt vatten. Men poolen sträcker sig så långt ögat […]

Läs mer Vi och vår vän

Vattnets tid

Vid randen av ett stort hav skuttar en hare fram på en strandpromenad. Det är vargtimmar och människorna sover. I frånvaro av de tunga stegen är det här harens väg. Vattnet ligger svart och stilla, men inte längre tigande. Tar tillbaka sin auktoritet, vilar klarvaket i sin tillbakahållna styrka. Havet är inte som haren rädd […]

Läs mer Vattnets tid

Led mig rätt

Led mig rätt jag orkar inte blunda länge till Ta ett fast tag i min hand och led mig förbi dessa fällor jag kan ana men som jag inte kan se Låt mig vara med dig, bli skyddad av dig uppfyllas av din trygghet   Det är inte mycket kvar nu av allt som jag […]

Läs mer Led mig rätt

Tiofikat

Klockan blir tio. Maj sitter redan vid bordet. Hon ser på honom när han häller upp kaffe i de blåblommiga kopparna och fyller på kakfatet med skorpor och vaniljdrömmar. Han har på sig den svarta kostymen och slipsen men bär också den där bruna baskern som hon tycker är så ful. Det spelar ingen roll […]

Läs mer Tiofikat

Simon, din jävel

Det borde vara här. Jag stannar tvärt på sågspånsstigen och sluter ögonen. Jo, det måste vara här. Precis här i korsningen, där elljusspåret fortsätter rakt fram och Sörmlandsleden slingrar sig uppåt. Det kommer tillbaka till mig nu. Jag vänder blicken mot klippan som nästan helt göms av löven och jo, där uppe är den. Min […]

Läs mer Simon, din jävel

Alice röda hår

Hon hette Alice och bodde granne med oss i förorten där jag växte upp. Hon var lika gammal som jag, vi skulle börja mellanstadiet till hösten. Hon hade så vackert hår; långt, rött, gnistrande. Ögonen lyste alltid av glädje, hon var alltid på språng. Som en energikälla för hela radhuslängan. Jag hade länge beundrat henne […]

Läs mer Alice röda hår

Staden, kärnan, floden

Jag ser staden ta form framför mina ögon. Har gått här så länge utan att se något alls. Nu låter jag blicken vila och börjar urskilja konturerna. Jag ska fylla den här staden med mina egna färger! Det finns bara frågor kvar, mer eller mindre omöjliga att besvara. Jag behöver lära mig att leva i […]

Läs mer Staden, kärnan, floden

En stilla sång om en ensam man

Det börjar som ett svagt nynnande, så lågmält att du först bara kan ana det. Ljudet drunknar i röster, slammer och klirrande glas. Men det finns därunder hela tiden. Som ett bakgrundsbrus, en mjuk ljudmatta. Ett ögonblick råkar det bli helt tyst. Du stannar upp och lyssnar och hör den alldeles klart för en hundradels […]

Läs mer En stilla sång om en ensam man