Vi väntar på att skärmarna ska blomma
vi kör och flyger mot paradishägringar
och sopsorterar när vi har lust
sågen tar sig igenom det sista av grenen
vi mår bra, vi mår dåligt
vi älskar lite med oss själva
i väntan på en känsla
Vattnet stiger och trycker mot dammluckan
och vi, vi bara är
i en verklighet allt mindre verklig
i en värld alltmer fjärran från jorden
under våra fötter
Och när det slutligen brister och ger efter
någonstans där det inte får brista och ge efter
är det inte säkert att vi ens märker något.
Jörgens skrivgalax 